Frågan om processkemikalier är mycket besvärlig för Livsmedelsverket, eftersom i princip alla tänkbara kemikalier kan väljas – inget behöver godkännas, det är tillverkarens ensak. Men tillverkaren måste i största allmänhet se till att produkten inte är farlig att förtära.

Om man frågar Livsmedelsverket om en viss kemikalie – t.ex. natriummetylat som används vid margarintillverkning - är godkänd som processkemikalie tvingas Verket svara på ett undvikande sätt. Gunnar Lindgren, en av Sveriges främsta experter på margarintillverkning, ställde i ett brev följande fråga till Livsmedelsverket:

Älvängen 2001.01.23

Till Livsmedelsverket

Från Gunnar Lindgren
Pl 1363
446 00 Älvängen
Tel 070-567 90 54

Angående Natriummetylat (Cas-nr 124-41-4)

Det har framkommit att i många av de margariner som finns på den svenska marknaden, har fetterna behandlats med kemikalien natriummetylat*. Denna kemiska process kallas ”omestring”. I Livsmedelverkets förordningar och andra bestämmelser finns inte detta ämne nämnt som godkänd att användas vid livsmedelsframställning – vilket inte heller är att vänta då det gäller denna ohyggligt reaktiva kemikalie. I andra sammanhang finns både tillsatser och processkemikalier nämnda och godkända.

1. Om detta förhållande är sant anhåller jag om att SLV omedelbart förelägger livsmedelsindustrin att upphöra med att låta livsmedel blandas med natriummetylat*

2. Om SLV inte ingriper mot detta, måste detta tolkas som att andra reaktiva eller olämpliga ämnen också kan tillåtas komma i kontakt med våra baslivsmedel.

   1. Är något av ämnena, metylenklorid, toluen och plutonium-240 förbjudna att avsiktligt låta komma i kontakt och reagera med svenska livsmedel?

   2. Får också mjölk, kött och vetemjöl behandlas med natriummetylat* för att förändra molekylerna, om livsmedelsindustrin skulle vilja det av exempelvis kosmetiska skäl?

3. Behandlingen av fettet med natriummetylat* får sannolikt många oöverblickbara konsekvenser.

   1. Hur förändras fettmolekylen vid behandlingen?

   2. Hur påverkar omestringen metaboliseringen av fettet i kroppen? Referenser?

   3. Hur påverkar detta kroppsfunktionerna och hälsan? (Referenser?) I alla naturliga vegetabiliska och animaliska fetter finns viktiga näringsämnen lösta. Fett är en unik transportör av sådana ämnen, t ex karotenoider, fosfolipider, steroler, vitaminer osv.

   4. Hur påverkas dessa viktiga näringsämnen av den reaktiva kemikalien natriummetylat*? Referenser?

   5. Hur påverkar omestringen metaboliseringen av dessa näringsämnen i kroppen? Referenser?

   6. Hur påverkar detta kroppsfunktionerna och hälsan?

4. Är det riktigt att behandlingen av fettet med natriummetylat görs endast för att göra margarinet mer lika smör till konsistensen, en kosmetisk åtgärd som inte förtjänas att kallas ”berättigad nytta” i en risk-nytta analys?

5. Omestringen med natriummetylat* flyttar om fettsyrornas placering på glycerolmolekylen. Men fettsyrornas ursprungliga placering har en viktig betydelse för fettets kvalitet och egenskaper. Både kakaofett och palmolja har exempelvis sina fettsyror placerade på ett sådant gynnsamt sätt, att konsumenten ser dessa fetter som bättre än andra och är därmed beredd att betala mer för dessa fetter med dessa egenskaper.
   
   Om dessa fetter omestras bildas nya typer av fetter på syntetisk väg, där placeringen av fettsyrorna är annorlunda. Därmed är de goda egenskaperna förlorade och det ekonomiska värdet är lägre.
   
   Kan dessa omestrade fetter fortfarande presenteras för konsumenten som kakaofett och palmolja samt prissättas som dessa, om egenskaperna, fettsyreplaceringen och den väntade påverkan på kroppens funktioner nu mer liknar den hos talg?
   
   Strider inte detta mot den s k ”Redlighetsprincipen” §5 i Livsmedelslagen?
   
   Jag ber att SLV vidtar åtgärder enligt punkt 1 eller besvarar frågorna 2 - 5.
   
   Vänligen Gunnar Lindgren
   
    * Eller liknande, t ex natriumetylat

Livsmedelsverkets svar:

2001.02.09 Dnr 434/01 Saknr 19

Gunnar Lindgren
Pl 1363
446 00 Älvängen

Angående Natriummetylat (Cas-nr 124-41-4)

Tack för ert brev den 23 januari. Vi följer inom Livsmedelsverket utvecklingen på området i fråga.

Vänliga hälsningar Göran Aner
Chefsjurist

Gunnar Lindgrens kommentar:

Detta svar visar Livsmedelsverkets svårigheter med processkemikalierna.

Anmärkning: Jag vill reservera mig för ev förändringar som kan ha skett när det gäller tillverkningsprocesser och använda kemikalier eller deras ”förhoppningsvärden”. Sådana förändringar skymmer ändå inte den bekymmersamma helheten.

Källor:

Codex Alimentarius commission (Codex committee on food additives and contaminants, Hague 4 – 12 March 1988, FAO/WHO)