Ur underliggande artikel på NEWS MILL

Leg läk Tore Persson:

Om man låter fan styra skutan,
hamnar man åt helvete till!

Publicerad: 2009-04-23, Uppdaterad: 2009-04-24

Statens Livsmedelsverks SLV efterlyser en seriös kostdebatt. Vi är många som försökt oss på konststycket att erbjuda en sådan debatt. SLV har dock av oklar anledning valt att försöka tiga sig förbi denna fråga. Tiger gör dock inte margarinmånglarna. Och det är ett bekymmer.

Chattare:

Uttryck som växtslem går säkert hem bland LCHF-fanatiker men själv tycker jag jag det ger ett oseriöst intryck.

Tore Persson svarar :
Du anser att "uttryck som växtslem"... "ger ett oseriöst intryck" på Dig men tror att det "går hem" bland "LCHF-fanatiker".

Det står Dig fritt att lufta Dina åsikter. Det mår de säker utmärkt av.

För ordningens skull:

Växtslem är och förblir en korrekt benämning på ett specifikt ämne.

En smula ålderdomligt, det kan jag hålla med om, men då det inte finns något motsvarande "modernt" uttryck för detta ämne, väljer jag att använda just ordet "växtslem".

Ur Kemiskt hand-lexikon:

"Växtslem benämnas kollektivt flere i växtriket förekommande kolhydrat, som icke lösas i vatten, men deri svälla till geléartade massor.

Växtdelar, som äro rika på växtslem, äro qvittenkärnor, linfrön, tragant och salep (rotknölarna af Orchis-arter).

Växtslem är färglöst, har sammansättningen C6H10O5 samt ger vid kokning med utspädd svafvelsyra gummi och sockerarter.

En del varieteter af växtslem färgas blåa af jod, andra icke; en del gifva med salpetersyra slemsyra, andra icke."

Så långt Kemiskt hand-lexikon.

I modern tid används växtslem som förtjockningsmedel.

Så här: Tar man t.ex. fet grädde så är den ju en smula trögflytande.
Den går att koka (p.g.a. det höga fettinnehållet: 40%).
Tar man bort fettet ur vispgrädden, blir bara en sladdrig sörja kvar.

Eftersom en sladdrig sörja är en smula oaptitlig (kanske någon tycker) sätter man till ett gummiliknande ämne som gör soppan lite mera trögflytande.

Växtslem.

Ingen vill ju köpa en slaffsigt, tunn soppa; när man letar efter en tjock, härlig sås till fredagslaxen. Vad vet väl jag, hur de tänker!?

Allt nog:

I så kallade light-varianter av vanligen fettrika produkter, finns ofta just den populära irländska mossan (växtslem) som tillsats.

Mossan är en alg som fungerar som ett förtjockningsmedel, i fler än ett avseende (sic!).

Mossan produceras kommersiellt i bland annat Kanada och kallas karragenan.

Frågar man Livsmedelsproducenterna, svarar de t.ex. att:

"Karragenan behövs i första hand för att fettet inte ska fastna på sidorna på paketet. Den tillsatsen passar utmärkt för våra magrare produkter.
Allt deklareras enligt regelverket och är godkänt av Livsmedelsverket."

Och så kommer det:

"Tar man bort fettet får produkterna andra egenskaper. Då måste man kompensera det med tillsatser."

Tycker Livsmedelsproducenterna. Och Statens Livsmedelsverk SLV.

Om växtslem.

Mig veterligen är varken Livsmedelsproducenterna eller Statens Livsmedelsverk SLV att betrakta som "LCHF-fanatiker".

Du är måhända av en annan åsikt?

MVH // TP